Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering · Gymnasiet

Kriminologi

Bygger på Skolverkets ämnesplan för gymnasieskolan

19 färdigheter · 95 frågor med svar

Vad kursen handlar om

Kriminologi läses som Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering nivå 1, en fördjupningskurs där kriminologi är det valda området. Samma kurs från Skolverket används på andra skolor för andra områden, till exempel juridik eller idéhistoria. Ge eleven kunskaper om vad brott är, teorier om varför brott sker, brottsstatistik och dess gränser, rättskedjan, brottsförebyggande arbete, brottsoffer samt medier och brott. Träna eleven i att använda begrepp och metoder, granska källor, formulera frågeställningar och analysera ur flera perspektiv, med en egen undersökning som redovisas. Presentera forskningen sakligt och med flera perspektiv, och knyt aldrig brottslighet till en grupp människor som sådan.

Det här ska eleven kunna

  1. Vad är brott?

    Brott som en handling som är straffbelagd i lag, skillnaden mellan brott och normbrott, och hur kriminalisering förändras över tid och mellan länder.

    E-nivå
    Förklarar att ett brott är en handling som beskrivs i lag och har ett straff, och ger exempel på normbrott som inte är brott.
    C-nivå
    Förklarar med exempel hur kriminalisering och avkriminalisering följer av politiska beslut och förändrade värderingar.
    A-nivå
    Resonerar om att brottsbegreppet är socialt konstruerat och vad det betyder för hur vi tolkar brottslighetens omfattning över tid.
  2. Rationellt val och rutinaktivitetsteorin

    Teorier som förklarar brott utifrån tillfällen och beslut, bland annat rationellt val och Cohen och Felsons rutinaktivitetsteori.

    E-nivå
    Beskriver rutinaktivitetsteorins tre villkor och tanken att en gärningsperson väger kostnader mot vinster.
    C-nivå
    Använder teorierna för att förklara ett konkret brottsmönster och vilka åtgärder som följer av dem.
    A-nivå
    Värderar teoriernas styrkor och svagheter, till exempel att de förklarar när och var brott sker men mindre varför vissa personer är motiverade.
  3. Sociala band och självkontroll

    Kontrollteorier som frågar varför de flesta inte begår brott, bland annat Hirschis teori om sociala band och Gottfredson och Hirschis teori om självkontroll.

    E-nivå
    Beskriver grundtanken i kontrollteori och nämner Hirschis fyra sociala band.
    C-nivå
    Använder banden och begreppet självkontroll för att förklara ett exempel och jämför de två teorierna.
    A-nivå
    Granskar teoriernas antaganden och resonerar om vad forskningen säger om hur stabil självkontrollen är över livet.
  4. Inlärning och strain

    Teorier om att brott lärs in i grupper, som Sutherlands differentiella association, och om att brott uppstår ur spänning mellan mål och medel, som Mertons straintheori.

    E-nivå
    Beskriver huvudtanken i differentiell association och i Mertons straintheori.
    C-nivå
    Använder teorierna för att förklara ett exempel och visar vad de har gemensamt och skiljer dem åt.
    A-nivå
    Värderar teorierna, till exempel om de kan förklara brott som begås av personer med höga inkomster.
  5. Stämplingsteori

    Teorin om att samhällets reaktioner på avvikelse kan förstärka den, med Lemerts primär och sekundär avvikelse och Beckers syn på avvikelse som en etikett.

    E-nivå
    Beskriver stämplingsteorins grundtanke och skillnaden mellan primär och sekundär avvikelse.
    C-nivå
    Använder teorin för att förklara hur reaktioner från omgivningen kan leda till fortsatt brottslighet.
    A-nivå
    Värderar teorin och diskuterar vad den betyder för rättsväsendets hantering av unga.
  6. Ålder och livsförlopp

    Brottslighetens samband med ålder, att de flesta unga som begår brott slutar, och skillnaden mellan tillfällig och långvarig brottslighet.

    E-nivå
    Beskriver ålders- och brottskurvan och att de flesta unga som begår brott slutar.
    C-nivå
    Förklarar skillnaden mellan brottslighet som är begränsad till tonåren och livslång brottslighet, och vad som får människor att sluta.
    A-nivå
    Resonerar om vad livsförloppsforskningen betyder för straff och förebyggande arbete.
  7. Rättskedjan

    Hur ett brott hanteras från anmälan till verkställighet, rollerna för polis, åklagare, domstol och Kriminalvården, och vilka påföljder som finns.

    E-nivå
    Beskriver rättskedjans steg och vilka myndigheter som ansvarar för dem.
    C-nivå
    Förklarar varför många anmälda brott inte leder till åtal och vilka påföljder som finns.
    A-nivå
    Analyserar hur ett problem i ett led av rättskedjan påverkar de andra leden.
  8. Straffets syften

    Varför samhället straffar, med allmänprevention, individualprevention och proportionalitet, och vad forskningen säger om straffens effekter.

    E-nivå
    Beskriver allmänprevention, individualprevention och tanken om vedergällning.
    C-nivå
    Förklarar med exempel hur olika påföljder bygger på olika syften.
    A-nivå
    Värderar forskningen om avskräckning, till exempel att upptäcktsrisken ofta betyder mer än straffets längd.
  9. Brottsförebyggande arbete

    Situationell och social brottsprevention, vilka aktörer som arbetar med den, och hur man vet om en åtgärd fungerar.

    E-nivå
    Skiljer mellan situationell och social prevention och ger exempel på båda.
    C-nivå
    Kopplar åtgärder till de teorier de bygger på och förklarar begrepp som undanträngning.
    A-nivå
    Värderar en åtgärd utifrån hur den har utvärderats och vilka sidoeffekter den kan få.
  10. Brottsoffer

    Vem som utsätts för brott, upprepad utsatthet, varför många brott inte anmäls, offrets ställning i rättsprocessen och stöd till brottsoffer.

    E-nivå
    Beskriver vad ett brottsoffer är, varför brott inte anmäls och vilket stöd som finns.
    C-nivå
    Förklarar upprepad utsatthet och hur rädsla för brott skiljer sig från risken att utsättas.
    A-nivå
    Analyserar hur offrets perspektiv kan påverka brottsförebyggande arbete och rättsprocessen.
  11. Medier och brott

    Hur nyhetsmedier och sociala medier skildrar brott, nyhetsvärdering, moralisk panik och hur mediebilden påverkar rädsla och kriminalpolitik.

    E-nivå
    Beskriver hur medier väljer vilka brott de rapporterar om och att mediebilden skiljer sig från statistiken.
    C-nivå
    Förklarar begreppet moralisk panik och hur mediebilden kan påverka rädsla och politik.
    A-nivå
    Analyserar en nyhetsrapportering kritiskt och jämför den med vad forskning och statistik visar.
  12. Kriminologiska begrepp

    Begrepp som används för att beskriva brottslighet, bland annat registrerad och dold brottslighet, mörkertal, återfall, utsatthet och personuppklaring.

    E-nivå
    Förklarar vanliga begrepp som mörkertal, återfall och anmälda brott.
    C-nivå
    Använder begreppen korrekt i en text och skiljer mellan begrepp som lätt blandas ihop.
    A-nivå
    Använder begreppen precist för att tolka och kritisera en påstådd förändring av brottsligheten.
  13. Brottsstatistik och dess gränser

    Kriminalstatistiken från Brå, offerundersökningar som Nationella trygghetsundersökningen och vad de olika källorna kan och inte kan visa.

    E-nivå
    Beskriver vad kriminalstatistiken och Nationella trygghetsundersökningen mäter.
    C-nivå
    Förklarar varför olika brottstyper har olika stort mörkertal och hur polisens arbete påverkar statistiken.
    A-nivå
    Kombinerar flera källor för att dra en underbyggd slutsats om hur ett brott har utvecklats.
  14. Metoder i kriminologisk forskning

    Kvantitativa och kvalitativa metoder som enkäter, självdeklarationer, intervjuer och registerstudier, och skillnaden mellan samband och orsak.

    E-nivå
    Beskriver några metoder och skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod.
    C-nivå
    Väljer en lämplig metod för en frågeställning och motiverar valet, med hänsyn till forskningsetik.
    A-nivå
    Granskar en studies slutsatser och förklarar skillnaden mellan samband och orsak med hjälp av bakomliggande faktorer.
  15. Söka och granska källor

    Söka, granska, värdera och tolka material som forskning, statistik, myndighetsrapporter, nyheter och debattinlägg om brott.

    E-nivå
    Söker relevanta källor och använder kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens.
    C-nivå
    Värderar olika typer av källor mot varandra och motiverar vilka som är mest trovärdiga för en fråga.
    A-nivå
    Tolkar källor med motstridiga uppgifter och förklarar varför de skiljer sig åt.
  16. Formulera frågeställningar

    Formulera och avgränsa frågeställningar inom kriminologi som går att undersöka, och operationalisera begrepp.

    E-nivå
    Formulerar en enkel frågeställning som går att undersöka med tillgängliga källor.
    C-nivå
    Avgränsar frågan och förklarar hur centrala begrepp ska mätas.
    A-nivå
    Formulerar en fråga som knyter an till en teori och förklarar vad olika svar skulle betyda.
  17. Analysera ur olika perspektiv

    Analysera och diskutera kriminologiska frågor ur olika perspektiv, som individ och struktur, gärningsperson och offer, kön och socioekonomi, utan att peka ut grupper.

    E-nivå
    Beskriver en fråga ur minst två perspektiv med hjälp av begrepp från kursen.
    C-nivå
    Jämför perspektiv, visar vad vart och ett belyser och drar en underbyggd slutsats.
    A-nivå
    Väger samman flera perspektiv och teorier till en nyanserad analys och visar varför ett samband på gruppnivå inte säger något om en enskild person.
  18. Genomföra och redovisa en undersökning

    Planera, genomföra och redovisa en egen kriminologisk undersökning med frågeställning, metod, källor, resultat och diskussion.

    E-nivå
    Redovisar en undersökning med frågeställning, metod, källor och resultat och anger källorna.
    C-nivå
    Diskuterar resultatet med hjälp av teori och tidigare forskning och redovisar metodens svagheter.
    A-nivå
    Drar välgrundade slutsatser, för en självständig diskussion om resultatens giltighet och föreslår fortsatt forskning.
  19. Kriminologi i ett större sammanhang

    Relatera kriminologin till närliggande ämnen som juridik, sociologi, psykologi och statsvetenskap, till kriminalpolitik och till internationella jämförelser.

    E-nivå
    Beskriver hur kriminologi skiljer sig från och hänger ihop med juridik och andra ämnen.
    C-nivå
    Använder kunskaper från ett närliggande ämne för att fördjupa en kriminologisk fråga.
    A-nivå
    Analyserar en kriminalpolitisk fråga med kunskaper från flera ämnen och visar vad varje ämne tillför.

Exempelfrågor med svar

Tre av kursens 95 frågor. Alla finns i Sagamind.

E-nivå · Vad är brott?Hur definieras ett brott i svensk lag?

Ett brott är en gärning som är beskriven i brottsbalken eller i en annan lag eller författning och som det är föreskrivet straff för.

C-nivå · Rationellt val och rutinaktivitetsteorinBostadsinbrotten i ett område är vanligast på vardagar mitt på dagen. Förklara det med rutinaktivitetsteorin.

På dagtid är många på arbete eller i skolan, så bostäderna står tomma och saknar väktare. Lämpliga mål utan skydd ger fler tillfällen för motiverade gärningspersoner.

A-nivå · Sociala band och självkontrollGottfredson och Hirschi menade att självkontroll formas tidigt och sedan är stabil. Diskutera ett argument mot det och vad det betyder för brottsförebyggande arbete.

Forskning om livsförlopp visar att många slutar begå brott när de får arbete, en partner eller nya sammanhang, alltså att förändring är möjlig även i vuxen ålder. Om förändring är möjlig är insatser för unga och vuxna meningsfulla, inte bara tidiga insatser i barndomen.

Öva på hela kursen med SágaKräver betalversion

I Sagamind finns alla 95 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.

Starta en familj

* Kräver betalversion, se priser. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.