Kriminologi
Bygger på Skolverkets ämnesplan för gymnasieskolan
19 färdigheter · 95 frågor med svar
Vad kursen handlar om
Kriminologi läses som Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering nivå 1, en fördjupningskurs där kriminologi är det valda området. Samma kurs från Skolverket används på andra skolor för andra områden, till exempel juridik eller idéhistoria. Ge eleven kunskaper om vad brott är, teorier om varför brott sker, brottsstatistik och dess gränser, rättskedjan, brottsförebyggande arbete, brottsoffer samt medier och brott. Träna eleven i att använda begrepp och metoder, granska källor, formulera frågeställningar och analysera ur flera perspektiv, med en egen undersökning som redovisas. Presentera forskningen sakligt och med flera perspektiv, och knyt aldrig brottslighet till en grupp människor som sådan.
Det här ska eleven kunna
Vad är brott?
Brott som en handling som är straffbelagd i lag, skillnaden mellan brott och normbrott, och hur kriminalisering förändras över tid och mellan länder.
- E-nivå
- Förklarar att ett brott är en handling som beskrivs i lag och har ett straff, och ger exempel på normbrott som inte är brott.
- C-nivå
- Förklarar med exempel hur kriminalisering och avkriminalisering följer av politiska beslut och förändrade värderingar.
- A-nivå
- Resonerar om att brottsbegreppet är socialt konstruerat och vad det betyder för hur vi tolkar brottslighetens omfattning över tid.
Rationellt val och rutinaktivitetsteorin
Teorier som förklarar brott utifrån tillfällen och beslut, bland annat rationellt val och Cohen och Felsons rutinaktivitetsteori.
- E-nivå
- Beskriver rutinaktivitetsteorins tre villkor och tanken att en gärningsperson väger kostnader mot vinster.
- C-nivå
- Använder teorierna för att förklara ett konkret brottsmönster och vilka åtgärder som följer av dem.
- A-nivå
- Värderar teoriernas styrkor och svagheter, till exempel att de förklarar när och var brott sker men mindre varför vissa personer är motiverade.
Sociala band och självkontroll
Kontrollteorier som frågar varför de flesta inte begår brott, bland annat Hirschis teori om sociala band och Gottfredson och Hirschis teori om självkontroll.
- E-nivå
- Beskriver grundtanken i kontrollteori och nämner Hirschis fyra sociala band.
- C-nivå
- Använder banden och begreppet självkontroll för att förklara ett exempel och jämför de två teorierna.
- A-nivå
- Granskar teoriernas antaganden och resonerar om vad forskningen säger om hur stabil självkontrollen är över livet.
Inlärning och strain
Teorier om att brott lärs in i grupper, som Sutherlands differentiella association, och om att brott uppstår ur spänning mellan mål och medel, som Mertons straintheori.
- E-nivå
- Beskriver huvudtanken i differentiell association och i Mertons straintheori.
- C-nivå
- Använder teorierna för att förklara ett exempel och visar vad de har gemensamt och skiljer dem åt.
- A-nivå
- Värderar teorierna, till exempel om de kan förklara brott som begås av personer med höga inkomster.
Stämplingsteori
Teorin om att samhällets reaktioner på avvikelse kan förstärka den, med Lemerts primär och sekundär avvikelse och Beckers syn på avvikelse som en etikett.
- E-nivå
- Beskriver stämplingsteorins grundtanke och skillnaden mellan primär och sekundär avvikelse.
- C-nivå
- Använder teorin för att förklara hur reaktioner från omgivningen kan leda till fortsatt brottslighet.
- A-nivå
- Värderar teorin och diskuterar vad den betyder för rättsväsendets hantering av unga.
Ålder och livsförlopp
Brottslighetens samband med ålder, att de flesta unga som begår brott slutar, och skillnaden mellan tillfällig och långvarig brottslighet.
- E-nivå
- Beskriver ålders- och brottskurvan och att de flesta unga som begår brott slutar.
- C-nivå
- Förklarar skillnaden mellan brottslighet som är begränsad till tonåren och livslång brottslighet, och vad som får människor att sluta.
- A-nivå
- Resonerar om vad livsförloppsforskningen betyder för straff och förebyggande arbete.
Rättskedjan
Hur ett brott hanteras från anmälan till verkställighet, rollerna för polis, åklagare, domstol och Kriminalvården, och vilka påföljder som finns.
- E-nivå
- Beskriver rättskedjans steg och vilka myndigheter som ansvarar för dem.
- C-nivå
- Förklarar varför många anmälda brott inte leder till åtal och vilka påföljder som finns.
- A-nivå
- Analyserar hur ett problem i ett led av rättskedjan påverkar de andra leden.
Straffets syften
Varför samhället straffar, med allmänprevention, individualprevention och proportionalitet, och vad forskningen säger om straffens effekter.
- E-nivå
- Beskriver allmänprevention, individualprevention och tanken om vedergällning.
- C-nivå
- Förklarar med exempel hur olika påföljder bygger på olika syften.
- A-nivå
- Värderar forskningen om avskräckning, till exempel att upptäcktsrisken ofta betyder mer än straffets längd.
Brottsförebyggande arbete
Situationell och social brottsprevention, vilka aktörer som arbetar med den, och hur man vet om en åtgärd fungerar.
- E-nivå
- Skiljer mellan situationell och social prevention och ger exempel på båda.
- C-nivå
- Kopplar åtgärder till de teorier de bygger på och förklarar begrepp som undanträngning.
- A-nivå
- Värderar en åtgärd utifrån hur den har utvärderats och vilka sidoeffekter den kan få.
Brottsoffer
Vem som utsätts för brott, upprepad utsatthet, varför många brott inte anmäls, offrets ställning i rättsprocessen och stöd till brottsoffer.
- E-nivå
- Beskriver vad ett brottsoffer är, varför brott inte anmäls och vilket stöd som finns.
- C-nivå
- Förklarar upprepad utsatthet och hur rädsla för brott skiljer sig från risken att utsättas.
- A-nivå
- Analyserar hur offrets perspektiv kan påverka brottsförebyggande arbete och rättsprocessen.
Medier och brott
Hur nyhetsmedier och sociala medier skildrar brott, nyhetsvärdering, moralisk panik och hur mediebilden påverkar rädsla och kriminalpolitik.
- E-nivå
- Beskriver hur medier väljer vilka brott de rapporterar om och att mediebilden skiljer sig från statistiken.
- C-nivå
- Förklarar begreppet moralisk panik och hur mediebilden kan påverka rädsla och politik.
- A-nivå
- Analyserar en nyhetsrapportering kritiskt och jämför den med vad forskning och statistik visar.
Kriminologiska begrepp
Begrepp som används för att beskriva brottslighet, bland annat registrerad och dold brottslighet, mörkertal, återfall, utsatthet och personuppklaring.
- E-nivå
- Förklarar vanliga begrepp som mörkertal, återfall och anmälda brott.
- C-nivå
- Använder begreppen korrekt i en text och skiljer mellan begrepp som lätt blandas ihop.
- A-nivå
- Använder begreppen precist för att tolka och kritisera en påstådd förändring av brottsligheten.
Brottsstatistik och dess gränser
Kriminalstatistiken från Brå, offerundersökningar som Nationella trygghetsundersökningen och vad de olika källorna kan och inte kan visa.
- E-nivå
- Beskriver vad kriminalstatistiken och Nationella trygghetsundersökningen mäter.
- C-nivå
- Förklarar varför olika brottstyper har olika stort mörkertal och hur polisens arbete påverkar statistiken.
- A-nivå
- Kombinerar flera källor för att dra en underbyggd slutsats om hur ett brott har utvecklats.
Metoder i kriminologisk forskning
Kvantitativa och kvalitativa metoder som enkäter, självdeklarationer, intervjuer och registerstudier, och skillnaden mellan samband och orsak.
- E-nivå
- Beskriver några metoder och skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod.
- C-nivå
- Väljer en lämplig metod för en frågeställning och motiverar valet, med hänsyn till forskningsetik.
- A-nivå
- Granskar en studies slutsatser och förklarar skillnaden mellan samband och orsak med hjälp av bakomliggande faktorer.
Söka och granska källor
Söka, granska, värdera och tolka material som forskning, statistik, myndighetsrapporter, nyheter och debattinlägg om brott.
- E-nivå
- Söker relevanta källor och använder kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens.
- C-nivå
- Värderar olika typer av källor mot varandra och motiverar vilka som är mest trovärdiga för en fråga.
- A-nivå
- Tolkar källor med motstridiga uppgifter och förklarar varför de skiljer sig åt.
Formulera frågeställningar
Formulera och avgränsa frågeställningar inom kriminologi som går att undersöka, och operationalisera begrepp.
- E-nivå
- Formulerar en enkel frågeställning som går att undersöka med tillgängliga källor.
- C-nivå
- Avgränsar frågan och förklarar hur centrala begrepp ska mätas.
- A-nivå
- Formulerar en fråga som knyter an till en teori och förklarar vad olika svar skulle betyda.
Analysera ur olika perspektiv
Analysera och diskutera kriminologiska frågor ur olika perspektiv, som individ och struktur, gärningsperson och offer, kön och socioekonomi, utan att peka ut grupper.
- E-nivå
- Beskriver en fråga ur minst två perspektiv med hjälp av begrepp från kursen.
- C-nivå
- Jämför perspektiv, visar vad vart och ett belyser och drar en underbyggd slutsats.
- A-nivå
- Väger samman flera perspektiv och teorier till en nyanserad analys och visar varför ett samband på gruppnivå inte säger något om en enskild person.
Genomföra och redovisa en undersökning
Planera, genomföra och redovisa en egen kriminologisk undersökning med frågeställning, metod, källor, resultat och diskussion.
- E-nivå
- Redovisar en undersökning med frågeställning, metod, källor och resultat och anger källorna.
- C-nivå
- Diskuterar resultatet med hjälp av teori och tidigare forskning och redovisar metodens svagheter.
- A-nivå
- Drar välgrundade slutsatser, för en självständig diskussion om resultatens giltighet och föreslår fortsatt forskning.
Kriminologi i ett större sammanhang
Relatera kriminologin till närliggande ämnen som juridik, sociologi, psykologi och statsvetenskap, till kriminalpolitik och till internationella jämförelser.
- E-nivå
- Beskriver hur kriminologi skiljer sig från och hänger ihop med juridik och andra ämnen.
- C-nivå
- Använder kunskaper från ett närliggande ämne för att fördjupa en kriminologisk fråga.
- A-nivå
- Analyserar en kriminalpolitisk fråga med kunskaper från flera ämnen och visar vad varje ämne tillför.
Exempelfrågor med svar
Tre av kursens 95 frågor. Alla finns i Sagamind.
E-nivå · Vad är brott?Hur definieras ett brott i svensk lag?
Ett brott är en gärning som är beskriven i brottsbalken eller i en annan lag eller författning och som det är föreskrivet straff för.
C-nivå · Rationellt val och rutinaktivitetsteorinBostadsinbrotten i ett område är vanligast på vardagar mitt på dagen. Förklara det med rutinaktivitetsteorin.
På dagtid är många på arbete eller i skolan, så bostäderna står tomma och saknar väktare. Lämpliga mål utan skydd ger fler tillfällen för motiverade gärningspersoner.
A-nivå · Sociala band och självkontrollGottfredson och Hirschi menade att självkontroll formas tidigt och sedan är stabil. Diskutera ett argument mot det och vad det betyder för brottsförebyggande arbete.
Forskning om livsförlopp visar att många slutar begå brott när de får arbete, en partner eller nya sammanhang, alltså att förändring är möjlig även i vuxen ålder. Om förändring är möjlig är insatser för unga och vuxna meningsfulla, inte bara tidiga insatser i barndomen.
Öva på hela kursen med SágaKräver betalversion
I Sagamind finns alla 95 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.
Starta en familj* Kräver betalversion, se priser. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.