Internationella relationer nivå 1
Bygger på Skolverkets ämnesplan för gymnasieskolan
20 färdigheter · 84 frågor med svar
Vad kursen handlar om
Internationella relationer på 100 poäng, ofta som fördjupning på samhällsvetenskapsprogrammet efter samhällskunskap. Eleven lär sig vilka aktörer som verkar i världspolitiken, vilka mål och medel de har, hur internationella organisationer och internationell rätt fungerar och hur konflikter kan hanteras. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik, krisberedskap och totalförsvar knyts till det vidgade säkerhetsbegreppet och nya former av krigföring. Låt eleven analysera aktuella skeenden med flera teorier, presentera olika perspektiv sakligt och granska källor, desinformation och propaganda.
Det här ska eleven kunna
Internationella aktörer
Vilka aktörer som verkar i internationell politik, till exempel stater, internationella organisationer, transnationella företag och sociala, politiska och etniska grupper.
- E-nivå
- Ger exempel på olika typer av internationella aktörer och beskriver översiktligt vad som skiljer dem åt.
- C-nivå
- Redogör utförligt för aktörernas olika förutsättningar, t.ex. suveränitet, resurser och legitimitet.
- A-nivå
- Redogör nyanserat för hur aktörernas betydelse varierar mellan frågor och över tid, och för hur icke-statliga aktörer påverkar stater.
Aktörers mål och medel
Vilka mål aktörer har i utrikes- och säkerhetspolitiken, vilka medel de använder och hur dessa samspelar, från diplomati och bistånd till ekonomiska påtryckningar och militär makt.
- E-nivå
- Beskriver översiktligt vanliga mål som säkerhet, välstånd och inflytande och några medel att nå dem.
- C-nivå
- Redogör för samspelet mellan diplomatiska, ekonomiska, militära och informationsmässiga medel och för begreppen hård och mjuk makt.
- A-nivå
- Analyserar hur en aktör kombinerar medel i ett konkret fall och värderar vad som avgör om medlen fungerar.
Det vidgade säkerhetsbegreppet
Att säkerhet i en globaliserad värld med ömsesidiga beroenden inte bara handlar om militära hot utan också om t.ex. klimat, pandemier, energiförsörjning och ekonomisk stabilitet.
- E-nivå
- Beskriver skillnaden mellan ett traditionellt och ett vidgat säkerhetsbegrepp och ger exempel på icke-militära hot.
- C-nivå
- Förklarar hur ömsesidiga beroenden både kan skapa stabilitet och göra länder sårbara.
- A-nivå
- Resonerar nyanserat om för- och nackdelar med att se allt fler frågor som säkerhetsfrågor.
Konflikter och krigföring i fred, kris och krig
Den moderna utvidgningen av konflikter och krigföringsmetoder, till exempel ekonomisk krigföring, hybridkrigföring, cyberkrigföring, informationskrigföring och väpnat angrepp.
- E-nivå
- Beskriver de olika formerna av krigföring och ger exempel på varje.
- C-nivå
- Förklarar hur metoderna kan kombineras och användas även i fred, så att gränsen mellan fred, kris och krig blir oklar.
- A-nivå
- Analyserar varför vissa aktörer väljer metoder under tröskeln för väpnat angrepp och vilka svårigheter det skapar för försvar och folkrätt.
Nationalstatens utmaningar
Den moderna nationalstatens utmaningar som internationell aktör, t.ex. globalisering, överstatliga samarbeten, gränsöverskridande problem och påfrestningar inifrån.
- E-nivå
- Beskriver vad en nationalstat och suveränitet är och ger exempel på utmaningar.
- C-nivå
- Förklarar hur globalisering och överstatligt samarbete både begränsar och stärker staters handlingsutrymme.
- A-nivå
- Resonerar nyanserat om spänningen mellan suveränitet och internationellt samarbete i en konkret fråga.
Svensk utrikes- och säkerhetspolitik
Svensk utrikes- och säkerhetspolitik under 1900-talet och 2000-talet, från neutralitet och alliansfrihet till EU-medlemskap och Natomedlemskap.
- E-nivå
- Beskriver huvuddragen i svensk utrikes- och säkerhetspolitik under 1900- och 2000-talen.
- C-nivå
- Förklarar orsakerna till förändringarna och kopplar dem till händelser i omvärlden.
- A-nivå
- Resonerar nyanserat om olika bedömningar av svensk neutralitets- och alliansfrihetspolitik och om vad Natomedlemskapet innebär.
Krisberedskap och totalförsvar
Svensk krisberedskap och svenskt totalförsvar i tider av fred, kris och krig, med militärt och civilt försvar och individens ansvar.
- E-nivå
- Beskriver att totalförsvaret består av militärt och civilt försvar och ger exempel på krisberedskap.
- C-nivå
- Förklarar hur myndigheter, kommuner, företag och enskilda samverkar i fred, kris och krig.
- A-nivå
- Resonerar om varför motståndskraft i hela samhället, t.ex. försörjning, information och försvarsvilja, räknas som en del av försvaret.
Världskrigen och de internationella institutionerna
Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner, från Nationernas förbund till FN och Bretton Woods-institutionerna.
- E-nivå
- Beskriver att institutioner som Nationernas förbund och FN grundades efter världskrigen för att förhindra nya krig.
- C-nivå
- Förklarar vilka lärdomar från mellankrigstiden och andra världskriget som präglade de nya institutionerna.
- A-nivå
- Resonerar om hur maktförhållandena 1945 och kalla kriget formade institutionerna och vilka spår det har i dag.
FN-systemet
FN:s uppbyggnad med generalförsamlingen, säkerhetsrådet, generalsekreteraren, Internationella domstolen och fackorgan, och hur FN arbetar för fred, säkerhet och utveckling.
- E-nivå
- Beskriver FN:s syfte och huvudorgan och ger exempel på fackorgan.
- C-nivå
- Förklarar hur säkerhetsrådet fattar beslut och skillnaden mellan bindande och icke-bindande beslut i FN.
- A-nivå
- Värderar FN:s möjligheter och begränsningar att upprätthålla fred med stöd i konkreta exempel.
Nato och EU
Nato som försvarsallians och EU som politiskt och ekonomiskt samarbete, deras framväxt, uppgifter och betydelse för fred och säkerhet i Europa.
- E-nivå
- Beskriver vad Nato och EU är och när och varför de bildades.
- C-nivå
- Förklarar Natos kollektiva försvar och EU:s blandning av mellanstatligt och överstatligt samarbete.
- A-nivå
- Analyserar hur Nato och EU har förändrats efter kalla kriget och vilka spänningar som finns mellan medlemmarna.
Frihandel och ekonomiskt samarbete
Frihandelsorganisationer och samarbeten för ekonomisk stabilitet, t.ex. WTO, Internationella valutafonden och Världsbanken, och sambandet med politisk och ekonomisk utveckling.
- E-nivå
- Beskriver vad frihandel är och ger exempel på frihandelsorganisationer och ekonomiska samarbeten.
- C-nivå
- Förklarar argument för och emot frihandel och hur ekonomiska samarbeten hänger ihop med politisk stabilitet.
- A-nivå
- Analyserar nyanserat hur handelskonflikter och protektionism påverkar relationerna mellan stater.
Konflikthantering och konfliktlösning
Möjligheter till konflikthantering och konfliktlösning i det internationella systemet, med metoder som medling, fredsförhandlingar, sanktioner, fredsbevarande och fredsskapande operationer och civil-militär samverkan.
- E-nivå
- Beskriver de olika metoderna för konflikthantering och ger exempel på dem.
- C-nivå
- Förklarar skillnaden mellan fredsbevarande och fredsskapande insatser och när sanktioner används.
- A-nivå
- Värderar vilka metoder som har förutsättningar att fungera i en konkret konflikt och varför.
Internationell rätt
En översikt över internationell rätt, dess källor och domstolar, och hur den påverkar mellanstatliga relationer.
- E-nivå
- Beskriver vad folkrätt är och ger exempel på traktater och internationella domstolar.
- C-nivå
- Förklarar folkrättens källor, sedvanerätt och traktater, och hur den påverkar staters agerande.
- A-nivå
- Resonerar nyanserat om varför folkrätten följs i de flesta fall men ibland bryts utan följder.
Grundläggande internationella konventioner
FN-stadgan, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s flyktingkonvention och Genèvekonventionerna, och möjligheter och svårigheter med att säkerställa staters och individers rättigheter och säkerhet.
- E-nivå
- Beskriver vad konventionerna handlar om och när de kom till.
- C-nivå
- Förklarar konventionernas viktigaste regler, t.ex. våldsförbudet och självförsvarsrätten, flyktingbegreppet och skyddet för civila i krig.
- A-nivå
- Resonerar nyanserat om svårigheterna att säkerställa rättigheterna och om spänningen mellan staters suveränitet och individers skydd.
Politiska förändringar och aktuella skeenden
Hur politiska förändringar på nationell och internationell nivå påverkar relationer mellan stater, exempel på pågående samhällsförändringar och reflektion över global rättvisa, jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati.
- E-nivå
- Ger exempel på hur en politisk förändring i ett land påverkat relationerna till andra stater.
- C-nivå
- Förklarar sambanden mellan inrikespolitiska förändringar och utrikespolitik i ett aktuellt skeende.
- A-nivå
- Reflekterar nyanserat över möjligheter och utmaningar för global rättvisa, jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati i ett aktuellt exempel.
Teorier om internationella relationer
Teorier för att förstå och analysera internationella relationer, framför allt realism, liberalism och konstruktivism, och hur de förklarar samma händelse på olika sätt.
- E-nivå
- Beskriver huvuddragen i realism och liberalism och använder en teori i en enkel analys.
- C-nivå
- Jämför flera teorier och använder dem relevant för att förklara ett skeende.
- A-nivå
- Gör en välutvecklad analys med flera teorier och värderar vad varje teori förklarar och missar.
Demokrati, autokrati, krig och fred
Teorier om relationen mellan demokrati och fred och mellan autokrati och militär aggression, och vilka förklaringar och invändningar som finns.
- E-nivå
- Beskriver teorin om den demokratiska freden och ger exempel på förklaringar.
- C-nivå
- Förklarar mekanismer som kan koppla autokrati till militär aggression och vad som talar för och emot teorierna.
- A-nivå
- Gör en välutvecklad analys av ett konkret fall med teorierna och värderar deras förklaringskraft.
Analys av kriser, konflikter och krig
Analys av orsaker till och följder av internationella kriser, konflikter och krig, med verktyg som aktörer, intressen, orsakstyper och konfliktförlopp.
- E-nivå
- Gör en enkel analys av en konflikt med aktörer, orsaker och följder.
- C-nivå
- Skiljer mellan bakomliggande och utlösande orsaker och kopplar analysen till en teori.
- A-nivå
- Gör en välutvecklad analys som väger olika orsaker mot varandra och visar hur olika perspektiv ger olika bilder av konflikten.
Källkritisk granskning
Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor om internationella frågor, och värdering av deras relevans och tillförlitlighet.
- E-nivå
- Använder de källkritiska kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens i enkla resonemang.
- C-nivå
- Värderar relevans och trovärdighet hos flera källor och jämför hur de framställer samma händelse.
- A-nivå
- Gör välutvecklade bedömningar av källor i en konfliktsituation där information är osäker och partisk.
Desinformation och propaganda
Innebörden av desinformation och propaganda, hur de används i internationella konflikter och hur man kan känna igen och motverka dem.
- E-nivå
- Förklarar begreppen desinformation och propaganda och ger exempel på metoder.
- C-nivå
- Förklarar hur stater och andra aktörer använder informationspåverkan och hur man kan granska misstänkt innehåll.
- A-nivå
- Resonerar nyanserat om hur ett öppet samhälle kan stå emot informationspåverkan utan att begränsa yttrandefriheten.
Exempelfrågor med svar
Tre av kursens 84 frågor. Alla finns i Sagamind.
E-nivå · Internationella aktörerGe fyra exempel på olika slags internationella aktörer.
Till exempel en stat (Sverige), en mellanstatlig organisation (FN), ett transnationellt företag (en stor teknik- eller oljekoncern) och en frivilligorganisation som Röda korset eller Amnesty International.
C-nivå · Aktörers mål och medelFörklara skillnaden mellan hård och mjuk makt med ett exempel på varje.
Hård makt är att tvinga eller locka med militära eller ekonomiska medel, t.ex. hot om väpnat våld eller sanktioner. Mjuk makt är att få andra att vilja samma sak genom attraktionskraft, t.ex. kultur, värderingar, utbildning och bistånd.
A-nivå · Det vidgade säkerhetsbegreppetResonera om vad som vinns och vad som riskeras när en fråga, t.ex. migration eller klimat, beskrivs som en säkerhetsfråga.
Frågan får högre prioritet och mer resurser och kan hanteras med kraftfulla åtgärder. Men att göra något till en säkerhetsfråga kan också motivera undantag från vanlig demokratisk debatt, förstärka hotbilder och leda till åtgärder som begränsar rättigheter. En nyanserad bedömning väger hur allvarligt hotet faktiskt är mot vilka medel som är rimliga.
Öva på hela kursen med SágaKräver betalversion
I Sagamind finns alla 84 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.
Starta en familj* Kräver betalversion, se priser. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.