Sagamind
Starta en familj
Fysik · Åk 7–9

Krafter och rörelse

Bygger på Skolverkets kursplan för årskurs 9

5 färdigheter · 25 frågor med svar

Vad kursen handlar om

Förstå hur krafter påverkar föremåls rörelse: hastighet, acceleration, tyngdkraft, friktion och luftmotstånd, och hur kunskaperna används i vardagen och i frågor om trafiksäkerhet. Målet är att kunna förklara rörelser med kraftbegreppet och tröghetslagen, mäta och räkna med hastighet och kraft och planera och värdera undersökningar om rörelse, inte bara sätta in siffror i formler.

Det här ska barnet kunna

  1. Hastighet och medelhastighet

    Att beskriva rörelse med sträcka, tid och hastighet, räkna med v = s / t och tolka diagram.

    E-nivå
    Räknar ut medelhastighet med v = s / t i enkla fall och anger rätt enhet.
    C-nivå
    Byter mellan km/h och m/s, löser ut sträcka eller tid och tolkar ett sträcka–tid-diagram.
    A-nivå
    Resonerar om skillnaden mellan medelhastighet och momentan hastighet och använder diagram för att jämföra rörelser.

  2. Krafter, tyngdkraft och kraftmätning

    Vad en kraft är, hur den mäts i newton, tyngdkraft, motkraft, friktion och luftmotstånd.

    E-nivå
    Beskriver vad en kraft kan göra, ger exempel på krafter och mäter kraft med dynamometer.
    C-nivå
    Skiljer mellan massa och tyngd, räknar ut tyngdkraft och förklarar krafter som verkar på ett föremål som står still.
    A-nivå
    Resonerar om hur friktion och luftmotstånd påverkar rörelse och när friktion är till nytta eller skada.

  3. Krafter och rörelseförändringar

    Tröghetslagen, resulterande kraft och acceleration, och hur krafter förklarar att föremål börjar röra sig, bromsar eller svänger.

    E-nivå
    Beskriver tröghet och att en kraft behövs för att ändra ett föremåls rörelse.
    C-nivå
    Förklarar rörelseförändringar med resulterande kraft och räknar ut acceleration som hastighetsändring per tid.
    A-nivå
    Resonerar om sambandet mellan kraft, massa och acceleration och förklarar vardagliga rörelser, t.ex. fallskärmshopp, med krafter.

  4. Fysik och trafiksäkerhet

    Hur kunskaper om hastighet, tröghet, friktion och krafter förklarar reaktionssträcka, bromssträcka och skydd som bilbälte och hjälm.

    E-nivå
    Beskriver reaktionssträcka och bromssträcka och varför bilbälte skyddar.
    C-nivå
    Räknar ut reaktionssträcka och förklarar varför stoppsträckan ökar så mycket med farten och på hal väg.
    A-nivå
    Resonerar om hur krockskydd minskar krafterna på kroppen och argumenterar i trafiksäkerhetsfrågor med fysikaliska samband.

  5. Undersöka krafter och rörelse

    Formulera undersökningsbara frågor, planera, genomföra och värdera undersökningar om krafter och rörelse.

    E-nivå
    Formulerar en undersökningsbar fråga och planerar en enkel undersökning med en variabel som ändras.
    C-nivå
    Planerar en undersökning med oberoende, beroende och kontrollerade variabler och för utvecklade resonemang om felkällor.
    A-nivå
    Värderar en undersökning utifrån frågeställningen, bedömer mätosäkerhet och föreslår välmotiverade förbättringar.

Exempelfrågor med svar

Tre av kursens 25 frågor. Alla finns i Sagamind.

E-nivå · Hastighet och medelhastighetEn cyklist åker 12 km på 30 minuter. Vilken är medelhastigheten i km/h?

30 minuter är 0,5 h. v = s / t = 12 km / 0,5 h = 24 km/h.

C-nivå · Krafter, tyngdkraft och kraftmätningVad är skillnaden mellan massa och tyngd? Hur stor är tyngdkraften på en elev med massan 50 kg på jorden och på månen, där tyngdkraften är ungefär en sjättedel?

Massa är hur mycket materia något innehåller och mäts i kg, den är densamma överallt. Tyngd är den kraft som tyngdkraften drar med och mäts i newton. På jorden är F = m · g = 50 kg · 9,8 N/kg = 490 N. På månen blir det ungefär 490 / 6 ≈ 82 N, men massan är fortfarande 50 kg.

A-nivå · Krafter och rörelseförändringarBeskriv och förklara med krafter hur farten ändras under ett fallskärmshopp, från hoppet till landningen. Använd begreppen resulterande kraft och acceleration.

Direkt efter hoppet är farten låg och luftmotståndet litet, så tyngdkraften ger en stor resulterande kraft nedåt och hopparen accelererar. När farten ökar växer luftmotståndet tills det är lika stort som tyngdkraften. Då är resulterande kraft noll och hopparen faller med konstant hastighet (gränshastighet, ungefär 200 km/h). När skärmen vecklas ut ökar luftmotståndet kraftigt och blir större än tyngdkraften, så den resulterande kraften är uppåt och hopparen bromsar in. Luftmotståndet minskar när farten minskar, tills det åter är lika med tyngdkraften vid en låg, konstant hastighet. Ju större massa, desto större kraft behövs för samma acceleration (F = m · a), därför faller tyngre hoppare med högre gränshastighet.

Fler kurser i fysik

Åk 4–6

Åk 7–9

Öva på hela kursen med Sága

I Sagamind finns alla 25 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.

Starta en familj

* Kräver Sága. Sága i Sagamind ingår i Bas och Premium, från 19 kr per barn och månad. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.