Religionskunskap · Gymnasiet

Religionskunskap nivå 2

Bygger på Skolverkets ämnesplan för gymnasieskolan

11 färdigheter · 55 frågor med svar

Vad kursen handlar om

Andra nivån i religionskunskap på gymnasiet, som bygger vidare på nivå 1: privatreligiositet, nyreligiösa rörelser, urfolks religioner, identitet och gemenskap, religion och samhälle samt etik och existentiella frågor. Låt eleven jämföra traditioner, resonera om historiska och aktuella debatter och analysera etiska frågor som hör till elevens program med begrepp och modeller. Beskriv vad troende tror och gör sakligt och respektfullt, inifrån gruppens egen självbild och med de olika tolkningar som finns, och träna eleven att nyansera i stället för att generalisera.

Det här ska eleven kunna

  1. Privatreligiositet

    Hur människor formar en egen, personlig tro eller andlighet, ofta utanför eller vid sidan av ett trossamfund, och hur den förhåller sig till religioner och andra livsåskådningar.

    E-nivå
    Beskriver vad privatreligiositet är och ger exempel på hur den kan ta sig uttryck.
    C-nivå
    Förklarar varför privatreligiositet har blivit vanligare och hur den förhåller sig till organiserad religion.
    A-nivå
    Resonerar nyanserat om privatreligiositet med hjälp av begrepp som individualisering och sekularisering och om det är rimligt att kalla Sverige sekulärt.
  2. Nyreligiösa rörelser och strömningar

    Vad som kännetecknar nyreligiösa rörelser och strömningar, exempel som Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Hare Krishna-rörelsen, scientologin, nyhedendom och new age, och hur de förhåller sig till äldre religioner.

    E-nivå
    Beskriver några nyreligiösa rörelser och strömningar och vad som kännetecknar dem.
    C-nivå
    Förklarar hur nyreligiösa rörelser förhåller sig till de religioner de växt fram ur och skillnaden mellan en organiserad rörelse och en lös strömning.
    A-nivå
    Resonerar nyanserat om begrepp som sekt och kult, om varför människor söker sig till nya rörelser och om hur samhället bör förhålla sig till dem.
  3. Samisk religion

    Den förkristna samiska religionen med noaidin, trumman, offerplatser och gudomligheter, kristnandet av samerna, læstadianismen och samisk andlighet i dag.

    E-nivå
    Beskriver viktiga inslag i den förkristna samiska religionen och att samerna är Sveriges urfolk.
    C-nivå
    Förklarar hur kristnandet av samerna gick till och hur samisk andlighet och læstadianism lever vidare i dag.
    A-nivå
    Resonerar nyanserat om hur kristnandet påverkat samisk identitet och om vad försoningsarbetet mellan Svenska kyrkan och samerna innebär.
  4. Urfolks religioner i världen och jämförelser

    Religiösa föreställningar och praktiker hos urfolk i världen, till exempel aboriginer i Australien, ursprungsfolk i Nordamerika och yorubafolket, och jämförelser med samisk religion och de stora världsreligionerna i synen på människan och det gudomliga.

    E-nivå
    Beskriver några gemensamma drag hos urfolks religioner, som animism, muntlig tradition och band till naturen och platsen.
    C-nivå
    Jämför urfolks gudsuppfattningar och människosyn med varandra och med andra religioner och visar att de är olika.
    A-nivå
    Resonerar nyanserat om problemen med att jämföra och dela in religioner och om hur urfolks religioner påverkats av kolonisering och påverkar andra i dag.
  5. Identitet, tillhörighet och gemenskap

    Hur religion och livsåskådning kan forma människors identitet, tillhörighet och gemenskaper, till exempel genom riter, konvertering, minoritetsställning och kulturell religiositet.

    E-nivå
    Beskriver hur religion kan ge identitet, tillhörighet och gemenskap och ger exempel.
    C-nivå
    Förklarar hur faktorer som minoritetsställning, familj och konvertering kan forma en religiös identitet.
    A-nivå
    Resonerar nyanserat om att religiös identitet är föränderlig och en av flera identiteter som samspelar.
  6. Frihet och ansvar

    Hur religioner och livsåskådningar ser på människans frihet och ansvar, till exempel fri vilja och förutbestämmelse, karma, Luthers syn på den kristna friheten och existentialismens frihet.

    E-nivå
    Beskriver hur några religioner och livsåskådningar ser på människans frihet och ansvar.
    C-nivå
    Jämför synen på fri vilja och ansvar i två eller flera traditioner.
    A-nivå
    Resonerar nyanserat om hur synen på frihet och ansvar kan påverka hur människor lever och om spänningar inom traditionerna.
  7. Religion och samhälle i historien och i dag

    Historiska och aktuella händelser och debatter om relationen mellan religion och samhälle, till exempel religionsfrihetslagen 1951, Muhammedteckningarna, koranbränningar, omskärelse och konfessionella skolor.

    E-nivå
    Beskriver några historiska och aktuella händelser och debatter om religion och samhälle.
    C-nivå
    Förklarar vilka värden och intressen som står mot varandra i en debatt om religion och samhälle.
    A-nivå
    Analyserar en debatt nyanserat utifrån flera perspektiv och tar ställning med väl underbyggda argument.
  8. Religion och vetenskap i historien

    Historiska och aktuella exempel på mötet mellan religion och vetenskap, som Galileifallet, Darwin, Big Bang-teorin och intelligent design, och Ian Barbours dialog- och integrationsmodeller.

    E-nivå
    Beskriver några historiska möten mellan religion och vetenskap.
    C-nivå
    Förklarar dialog- och integrationsmodellen och använder dem på historiska exempel.
    A-nivå
    Värderar hur historiska exempel används i dagens debatt och om bilden av en ständig konflikt stämmer.
  9. Religion, jämlikhet och jämställdhet

    Hur religioner och livsåskådningar har bidragit både till ojämlikhet och till kamp för jämlikhet och jämställdhet, till exempel kvinnliga präster, feministisk teologi, befrielseteologi och Ambedkars buddhism.

    E-nivå
    Ger exempel på hur religioner har förhållit sig till jämlikhet och jämställdhet.
    C-nivå
    Förklarar hur religiösa rörelser och tolkningar har använts både för att bevara och för att utmana ojämlikhet.
    A-nivå
    Analyserar nyanserat hur källor tolkas olika i frågor om jämlikhet och jämställdhet och vad som påverkar tolkningarna.
  10. Etiska frågor som rör utbildningen

    Etiska frågor som hör till programmets inriktning, till exempel vårdetik, affärsetik, miljöetik eller teknikens etik, analyserade med modeller som rättighetsetik, kontraktsetik, omsorgsetik och de fyra vårdetiska principerna, och i förhållande till religioner och livsåskådningar.

    E-nivå
    Gör en enkel analys av en etisk fråga som rör programmet med hjälp av en etisk modell.
    C-nivå
    Analyserar en etisk fråga med flera modeller och kopplar till hur religioner och livsåskådningar ser på den.
    A-nivå
    Gör en nyanserad analys där modeller och livsåskådningar vägs mot varandra och drar en väl underbyggd slutsats.
  11. Existentiella frågor och livsåskådningar

    Existentiella frågor om död, frihet, ensamhet och mening analyserade med Irvin Yaloms existentiella grundvillkor, Viktor Frankls tankar om mening och Albert Camus absurdism, i förhållande till religioner och andra livsåskådningar.

    E-nivå
    Beskriver några existentiella grundvillkor och hur en religion eller livsåskådning kan svara på dem.
    C-nivå
    Analyserar en existentiell fråga med hjälp av ett begrepp eller en modell och jämför religiösa och sekulära svar.
    A-nivå
    Gör en nyanserad analys och reflektion där flera modeller och livsåskådningar vägs mot varandra.

Exempelfrågor med svar

Tre av kursens 55 frågor. Alla finns i Sagamind.

E-nivå · PrivatreligiositetVad menas med privatreligiositet?

En personlig och ofta egen sammansatt tro eller andlighet som individen själv formar, ofta utan att vara aktiv i ett trossamfund eller följa en bestämd lära.

C-nivå · Nyreligiösa rörelser och strömningarJesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga ser sig som kristen, men många andra kyrkor räknar den inte som det. Förklara varför.

Kyrkan grundades av Joseph Smith i USA 1830 och har utöver Bibeln Mormons bok och andra skrifter som heliga. Den ser Fadern, Sonen och den Helige Ande som tre skilda personer snarare än treenighetsläran från de gamla kyrkomötena. Därför räknar många andra kyrkor den inte som kristen, medan medlemmarna själva ser sig som en återupprättelse av den ursprungliga kristna kyrkan.

A-nivå · Samisk religionSvenska kyrkan bad 2021 officiellt om ursäkt till det samiska folket. Resonera om vad ursäkten gällde och vad försoning kan kräva.

Ett bra svar förklarar att ursäkten gällde kyrkans del i kristnandet och förtrycket av samerna, som förbud mot den samiska religionen, nomadskolor, rasbiologisk forskning och att kyrkan var en del av statens kolonisering av Sápmi. Svaret resonerar om att en ursäkt kan vara viktig för erkännandet men att försoning också kräver handling, till exempel återlämnande av föremål och kvarlevor, samiskt inflytande i kyrkan och kunskap om historien, och att samer själva har olika syn på ursäkten.

Fler kurser i religionskunskap

Öva på hela kursen med SágaKräver betalversion

I Sagamind finns alla 55 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.

Starta en familj

* Kräver betalversion, se priser. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.