Samhällskunskap · Gymnasiet

Samhällskunskap nivå 1b

Bygger på Skolverkets ämnesplan för gymnasieskolan

18 färdigheter · 90 frågor med svar

Vad kursen handlar om

Hela grundkursen i samhällskunskap för högskoleförberedande program: demokrati och styrelseskick, rättigheter, politiska system, medier, samhällsekonomi, privatekonomi och levnadsvillkor. Låt eleven analysera samhällsfrågor med begrepp och modeller, visa samband mellan individ, grupp och samhälle och underbygga sina slutsatser. Träna källkritik och källtillit på verkliga källor och statistik, och jämför gärna Sverige med andra länder. Beskriv politiska frågor neutralt: redovisa partiers och gruppers ståndpunkter och argument och ta aldrig själv ställning.

Det här ska eleven kunna

  1. Demokrati, auktoritära och totalitära styrelseskick

    Demokrati som samhällsidé och de demokratibärande institutionerna och deras skydd, jämfört med auktoritära och totalitära styrelseskick.

    E-nivå
    Beskriver kännetecken för demokrati och för auktoritära och totalitära styrelseskick.
    C-nivå
    Förklarar hur demokratibärande institutioner skyddar demokratin och hur auktoritära regimer behåller makten.
    A-nivå
    Analyserar hur demokratier kan försvagas eller försvaras och resonerar om demokratins dilemman, t.ex. tolerans mot dem som vill avskaffa den.
  2. Sveriges totalförsvar

    Totalförsvarets två delar, militärt och civilt försvar, totalförsvarsplikten och hur hela samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig.

    E-nivå
    Beskriver att totalförsvaret består av militärt och civilt försvar och nämner några former av totalförsvarsplikt.
    C-nivå
    Förklarar hur kommuner, regioner, myndigheter, företag och enskilda tillsammans bidrar till försvarsförmågan.
    A-nivå
    Resonerar om varför försvaret av ett demokratiskt samhälle också handlar om förtroende, motståndskraft och skydd mot påverkan.
  3. Folkrätt, säkerhetspolitik och Nato

    Folkrättens regler mellan stater, FN:s roll, utrikes- och säkerhetspolitik och vad Natomedlemskapet innebär för Sverige.

    E-nivå
    Beskriver vad folkrätt är och nämner FN och Nato med deras grundläggande uppgifter.
    C-nivå
    Förklarar skillnaden mellan utrikespolitik och säkerhetspolitik och hur folkrätten kan efterlevas trots att det saknas en världspolis.
    A-nivå
    Analyserar en säkerhetspolitisk fråga, t.ex. Sveriges väg från alliansfrihet till Nato, och redovisar olika argument och perspektiv utan att ta ställning.
  4. Rättigheter, skyldigheter och rättsstaten

    Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen, de mänskliga rättigheterna samt rättsprinciper och rättsstatens funktion.

    E-nivå
    Ger exempel på friheter, rättigheter och skyldigheter, beskriver de mänskliga rättigheterna och nämner centrala rättsprinciper.
    C-nivå
    Förklarar hur rättigheter skyddas i grundlag och konventioner och hur olika rättigheter kan krocka med varandra.
    A-nivå
    Analyserar avvägningar mellan rättigheter och andra intressen och redovisar olika ståndpunkter med stöd i rättsprinciper.
  5. Det politiska systemet i Sverige

    Hur Sverige styrs på nationell, regional och kommunal nivå: grundlagarna, riksdag och regering, parlamentarismen, val och det kommunala självstyret.

    E-nivå
    Beskriver riksdagens, regeringens, regionernas och kommunernas uppgifter och hur riksdagsvalet går till.
    C-nivå
    Förklarar parlamentarismen, hur en regering bildas och hur grundlagarna skyddar statsskicket.
    A-nivå
    Analyserar hur ansvaret är fördelat mellan nivåerna och resonerar om för- och nackdelar med t.ex. kommunalt självstyre eller minoritetsregeringar.
  6. EU:s politiska system

    EU:s institutioner, hur lagar beslutas, vilka frågor EU bestämmer över och hur EU-beslut påverkar Sverige.

    E-nivå
    Beskriver EU:s viktigaste institutioner och att Sverige är medlem sedan 1995.
    C-nivå
    Förklarar hur kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet samverkar när en lag beslutas och hur EU-rätten gäller i Sverige.
    A-nivå
    Analyserar maktfördelningen mellan EU och medlemsländerna och redovisar olika syn på överstatlighet utan att ta ställning.
  7. Ansvarsutkrävande och medborgarnas inflytande

    Hur väljare och riksdag kan utkräva ansvar av makthavare och hur medborgare kan påverka politiken lokalt, nationellt och på EU-nivå.

    E-nivå
    Nämner sätt att påverka politiken på olika nivåer och beskriver vad ansvarsutkrävande är.
    C-nivå
    Förklarar hur riksdagen granskar regeringen och vilka förutsättningar som krävs för att väljarna ska kunna utkräva ansvar.
    A-nivå
    Analyserar hur ojämnt fördelade resurser för att påverka och otydliga ansvarsförhållanden påverkar demokratin.
  8. Partier och ideologiska skiljelinjer

    De svenska riksdagspartiernas framväxt ur olika samhällsrörelser och de ideologiska skiljelinjerna liberalism, konservatism, socialism och nyare dimensioner som GAL–TAN.

    E-nivå
    Nämner riksdagspartierna och kopplar några av dem till liberalism, konservatism eller socialism.
    C-nivå
    Förklarar hur partierna vuxit fram ur olika samhällsgrupper och konflikter och beskriver den ekonomiska höger–vänsterskalan.
    A-nivå
    Analyserar hur nya skiljelinjer (miljö, migration, värderingar) har förändrat partisystemet och redovisar partiernas ståndpunkter neutralt.
  9. Mediernas roll och nyhetsvärdering

    Mediernas uppgifter i en demokrati, hur nyheter värderas och väljs ut och hur digitalisering, sociala medier och algoritmer förändrar informationen vi möter.

    E-nivå
    Beskriver mediernas uppgifter i en demokrati och några kriterier för nyhetsvärdering.
    C-nivå
    Förklarar hur ägande, finansiering, nyhetsvärdering och algoritmer påverkar vilken bild av verkligheten medierna ger.
    A-nivå
    Analyserar hur digitaliseringen förändrar mediernas granskande roll och demokratins samtal och redovisar olika perspektiv.
  10. Samhällsekonomiska strukturer och flöden

    Kretsloppsmodellen med hushåll, företag, offentlig sektor, banker och utlandet, hur pengar och varor flödar mellan dem och hur människor försörjer sig.

    E-nivå
    Beskriver aktörerna i kretsloppsmodellen och de viktigaste flödena mellan dem.
    C-nivå
    Förklarar hur en förändring hos en aktör sprider sig till de andra i kretsloppet.
    A-nivå
    Analyserar hur förändringar i omvärlden eller i politiken påverkar svensk ekonomi och visar modellens begränsningar.
  11. Tillväxt, konjunkturer och ekonomisk politik

    Resursanvändning, BNP och tillväxt, konjunkturens svängningar, inflation och hur finanspolitik och penningpolitik används för att påverka ekonomin.

    E-nivå
    Beskriver vad BNP, tillväxt, hög- och lågkonjunktur och inflation är.
    C-nivå
    Förklarar skillnaden mellan finanspolitik och penningpolitik och hur de kan användas i olika konjunkturlägen.
    A-nivå
    Analyserar målkonflikter i den ekonomiska politiken, t.ex. mellan tillväxt och hållbarhet eller låg inflation och låg arbetslöshet, och redovisar olika ståndpunkter.
  12. Prisbildning, företagande, arbetsliv och välfärd

    Hur priser bildas av utbud och efterfrågan, företagens roll, arbetsmarknadens parter, välfärdens finansiering och frågor om jämlikhet och jämställdhet.

    E-nivå
    Beskriver hur utbud och efterfrågan påverkar priser, nämner företagsformer och skiljer mellan jämlikhet och jämställdhet.
    C-nivå
    Förklarar arbetsmarknadens parter och kollektivavtal och hur välfärden finansieras och fördelas.
    A-nivå
    Analyserar frågor om fördelning och välfärd utifrån olika ideologiska utgångspunkter och följder för olika grupper, utan att ta ställning.
  13. Privatekonomi

    Inkomster, utgifter och betalningar, budget, olika typer av sparande, försäkringar och lån, inklusive konsumtionskrediter och vad som händer när man inte kan betala.

    E-nivå
    Beskriver skillnaden mellan brutto- och nettolön, gör en enkel budget och förklarar vad en försäkring och en självrisk är.
    C-nivå
    Räknar med ränta och ränta-på-ränta, jämför lån och delbetalningar med hjälp av den totala kostnaden och förklarar följder av obetalda skulder.
    A-nivå
    Jämför sparformer utifrån risk, avkastning och tidshorisont och resonerar om privatekonomiska val i en given situation.
  14. Privatekonomi och samhällsekonomiska förändringar

    Hur hushållens ekonomi påverkas av inflation, räntor, arbetslöshet och konjunktur, och hur olika hushåll drabbas olika.

    E-nivå
    Beskriver hur ränte- och prisförändringar påverkar ett hushålls ekonomi.
    C-nivå
    Förklarar sambandet mellan konjunktur, arbetslöshet, inflation och hushållens ekonomi och räknar med realränta.
    A-nivå
    Analyserar hur samma samhällsekonomiska förändring slår olika mot olika hushåll och vad det betyder för fördelning och politik.
  15. Identitet, grupper och sociala strukturer

    Hur identitet formas genom socialisation och relationer och hur människor grupperas efter kategorier som kön, ålder, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund, vilket skapar både gemenskap och utanförskap.

    E-nivå
    Beskriver begrepp som identitet, socialisation, normer och grupp och ger exempel på kategorier.
    C-nivå
    Förklarar hur grupptillhörighet och normer påverkar människors livsvillkor och hur kategorisering kan leda till både gemenskap och utanförskap.
    A-nivå
    Analyserar hur flera kategorier samverkar (intersektionalitet) och väger individens val mot strukturernas betydelse.
  16. Levnadsvillkor, kön och socioekonomisk bakgrund

    Människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel beroende på kön och socioekonomisk bakgrund, och hur sådana skillnader kan förklaras.

    E-nivå
    Beskriver vad socioekonomisk bakgrund är och ger exempel på skillnader i levnadsvillkor mellan grupper.
    C-nivå
    Förklarar hur kön och socioekonomisk bakgrund kan påverka utbildning, inkomst, hälsa och inflytande, med begrepp som kapital och könsroller.
    A-nivå
    Analyserar olika förklaringar till skillnader i levnadsvillkor, väger individuella val mot strukturer och redovisar olika politiska synsätt på vad som bör göras.
  17. Samhällsvetenskapliga begrepp och modeller

    Att använda begrepp, teorier och modeller för att analysera samhällsfrågor, t.ex. orsaker och konsekvenser, aktör och struktur och olika perspektiv.

    E-nivå
    Använder några ämnesbegrepp korrekt och beskriver orsaker och konsekvenser av en samhällsfråga.
    C-nivå
    Använder en analysmodell (t.ex. individ, grupp och samhälle eller kort och lång sikt) och visar samband mellan faktorer.
    A-nivå
    Väljer och motiverar en modell, väger olika förklaringar mot varandra och visar modellens begränsningar.
  18. Källkritik och källtillit

    Att söka, bearbeta, tolka och värdera information från olika källor och medier, med källkritiska kriterier och en balanserad källtillit.

    E-nivå
    Använder de källkritiska kriterierna på en källa och drar en enkel slutsats om dess trovärdighet.
    C-nivå
    Jämför flera källor, skiljer mellan fakta och värderingar och bedömer källans användbarhet för en viss fråga.
    A-nivå
    Drar välutvecklade slutsatser om källor och statistik, resonerar om källtillit och om hur algoritmer och avsändarens syfte påverkar informationen.

Exempelfrågor med svar

Tre av kursens 90 frågor. Alla finns i Sagamind.

E-nivå · Demokrati, auktoritära och totalitära styrelseskickVilka kännetecken brukar användas för att avgöra om ett land är en demokrati?

T.ex. fria, allmänna och hemliga val, yttrande-, tryck-, mötes- och föreningsfrihet, oberoende domstolar och rättssäkerhet, fria medier och att makten kan bytas fredligt efter val.

C-nivå · Sveriges totalförsvarFörklara varför kommunerna har en viktig roll i det civila försvaret.

Kommunerna ansvarar för verksamhet som måste fungera även i kris och krig, t.ex. vatten, skola, äldreomsorg och räddningstjänst. Ett bra svar visar att det civila försvaret bygger på att vardagens samhällsfunktioner hålls igång och att kommunerna planerar för det.

A-nivå · Folkrätt, säkerhetspolitik och NatoRedovisa argument som fördes för och emot ett svenskt Natomedlemskap och resonera om vilka värden och bedömningar som skilde ståndpunkterna åt.

Ett gott svar redovisar neutralt argument för (avskräckning, gemensamt försvar, ändrat säkerhetsläge efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, samarbete med Finland) och emot (alliansfrihetens tradition, risk att dras in i konflikter, kärnvapenfrågan, påverkan på Sveriges roll som medlare). Det visar att oenigheten gällde både värderingar och bedömningar av hot och risker, och tar inte själv ställning.

Fler kurser i samhällskunskap

Öva på hela kursen med SágaKräver betalversion

I Sagamind finns alla 90 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.

Starta en familj

* Kräver betalversion, se priser. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.