Samhällskunskap · Gymnasiet

Samhällskunskap nivå 2

Bygger på Skolverkets ämnesplan för gymnasieskolan

18 färdigheter · 90 frågor med svar

Vad kursen handlar om

Fördjupning efter Samhällskunskap nivå 1b: jämförande politik, ideologiernas utveckling, internationella samarbeten, marknader, ekonomiska teorier, välfärdsmodeller och sociala strukturer. Låt eleven jämföra länder och system med samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller och underbygga sina slutsatser med statistik och källor. Träna källkritik och källtillit på komplexa samhällsfrågor där källorna går isär. Beskriv politiska frågor neutralt: redovisa ideologiers, partiers och teoriers ståndpunkter och argument och ta aldrig själv ställning.

Det här ska eleven kunna

  1. Jämförande politik och politiska system

    Att jämföra hur länder styrs, t.ex. parlamentarism, presidentialism och semipresidentialism, enhetsstater och förbundsstater samt olika valsystem.

    E-nivå
    Beskriver skillnaden mellan parlamentarism och presidentialism och mellan majoritetsval och proportionella val, med exempel på länder.
    C-nivå
    Förklarar hur valsystem och statsskick påverkar partisystem, regeringsbildning och maktdelning i olika länder.
    A-nivå
    Jämför två länders politiska system med begrepp och modeller och resonerar om styrkor och svagheter i vart och ett.
  2. Rättsprinciper och mänskliga rättigheter i olika länder

    Att jämföra rättssystem och rättsprinciper i olika länder, t.ex. rättsstat, oberoende domstolar och dödsstraff, i förhållande till de mänskliga rättigheterna.

    E-nivå
    Beskriver vad en rättsstat är och ger exempel på hur rättsprinciper och skyddet för mänskliga rättigheter skiljer sig mellan länder.
    C-nivå
    Förklarar hur oberoende domstolar, legalitet och internationella konventioner skyddar rättigheter och vad som händer när de saknas.
    A-nivå
    Analyserar hur ett lands politiska system och rättssystem samverkar i synen på mänskliga rättigheter och värderar olika förklaringar.
  3. Mediernas roll och villkor i olika länder

    Mediernas uppgifter i demokratin, pressfrihet och mediernas villkor i olika politiska system samt hur medier formar bilden av samhället.

    E-nivå
    Beskriver mediernas granskande och informerande roll och ger exempel på hur pressfriheten skiljer sig mellan länder.
    C-nivå
    Förklarar begrepp som dagordningsmakt och gestaltning och hur politiska och ekonomiska villkor påverkar medierna.
    A-nivå
    Analyserar hur mediernas villkor i ett land hänger ihop med dess politiska system och resonerar om följderna för demokratin.
  4. De politiska ideologiernas utveckling

    Hur liberalism, konservatism och socialism växte fram och utvecklades, och senare ideologier som feminism, ekologism och nationalism.

    E-nivå
    Beskriver de klassiska ideologiernas grundtankar om människa, samhälle och stat och när de växte fram.
    C-nivå
    Förklarar hur ideologierna har förändrats över tid och delats i olika riktningar, t.ex. socialliberalism och reformistisk socialism.
    A-nivå
    Analyserar varför ideologier förändras och jämför hur de besvarar samma samhällsfråga, utan att själv ta ställning.
  5. Ideologier, samhällsbyggande och välfärdspolitik

    Hur olika ideologier ser på statens ansvar för välfärd och hur de har präglat samhällsbyggande och välfärdspolitik.

    E-nivå
    Beskriver hur olika ideologier ser på statens ansvar för välfärden.
    C-nivå
    Förklarar hur ideologiska idéer har präglat välfärdspolitik i Sverige, t.ex. folkhemmet och valfrihetsreformerna.
    A-nivå
    Analyserar en aktuell välfärdsfråga utifrån olika ideologiers argument och värderar deras konsekvenser, utan att själv ta ställning.
  6. Utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i Norden och Europa

    Hur länderna i Norden samarbetar om utrikes- och säkerhetspolitik och hur samarbetet ser ut inom EU och Nato.

    E-nivå
    Beskriver vilka säkerhetspolitiska samarbeten de nordiska länderna ingår i och vad Nordiska rådet är.
    C-nivå
    Förklarar varför de nordiska ländernas säkerhetspolitiska vägval har skilt sig åt och hur de har förändrats.
    A-nivå
    Analyserar hur ett förändrat säkerhetsläge påverkar samarbetet i Norden och Europa och värderar olika perspektiv.
  7. Internationella samarbeten inom och utanför Europa

    Syften med och funktion hos internationella organisationer som FN, EU, WTO och Europarådet, och skillnaden mellan mellanstatligt och överstatligt samarbete.

    E-nivå
    Beskriver syftet med några internationella organisationer och vad de arbetar med.
    C-nivå
    Förklarar skillnaden mellan överstatligt och mellanstatligt samarbete med exempel och hur det påverkar staternas makt.
    A-nivå
    Analyserar möjligheter och begränsningar i internationellt samarbete kring en global fråga och värderar olika lösningar.
  8. Prisbildning, utbud och efterfrågan

    Hur priser bildas på en marknad genom utbud och efterfrågan, jämviktspris och priselasticitet.

    E-nivå
    Beskriver hur utbud och efterfrågan bestämmer ett jämviktspris och ger exempel på vad som förskjuter kurvorna.
    C-nivå
    Förklarar och beräknar priselasticitet och använder utbuds- och efterfrågemodellen för att förklara prisförändringar.
    A-nivå
    Analyserar en verklig prisförändring med modellen, tar hänsyn till flera samverkande faktorer och diskuterar modellens begränsningar.
  9. Marknadsformer och konkurrens

    Fullständig konkurrens, monopolistisk konkurrens, oligopol och monopol samt hur marknadsformen påverkar priser, utbud och konsumenter.

    E-nivå
    Beskriver de olika marknadsformerna och ger exempel på var och en.
    C-nivå
    Förklarar hur marknadsformen påverkar prissättning, kvalitet och konsumenternas valmöjligheter, och varför det finns konkurrensregler.
    A-nivå
    Analyserar en verklig marknad med begreppen och värderar argument för och emot statlig reglering eller statligt ägande.
  10. Finansmarknaden

    Finansmarknadens uppgifter, banker, aktier, obligationer och räntor samt Riksbankens roll.

    E-nivå
    Beskriver finansmarknadens uppgifter och skillnaden mellan aktier, obligationer och sparande på bankkonto.
    C-nivå
    Förklarar hur räntor och priser på värdepapper bestäms och hur Riksbankens styrränta påverkar ekonomin.
    A-nivå
    Analyserar orsaker till och följder av en finanskris och värderar olika sätt att reglera finansmarknaden.
  11. Arbetsmarknaden och lönebildningen

    Hur arbetsmarknaden fungerar, lönebildning, den svenska modellen med kollektivavtal och orsaker till arbetslöshet.

    E-nivå
    Beskriver hur den svenska modellen fungerar och nämner olika typer av arbetslöshet.
    C-nivå
    Förklarar hur löner bildas och hur utbildning, efterfrågan och avtal påverkar lönenivåer och arbetslöshet.
    A-nivå
    Analyserar en arbetsmarknadsfråga, t.ex. lagstadgad minimilön, och värderar olika aktörers argument utan att ta ställning.
  12. Nationalekonomiska teorier och ekonomisk politik

    Hur nationalekonomiska teorier som klassisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism växte fram och har påverkat ekonomisk politik.

    E-nivå
    Beskriver huvudtankarna hos några nationalekonomiska teorier och vem som förknippas med dem.
    C-nivå
    Förklarar hur teorierna har präglat ekonomisk politik i olika perioder, t.ex. efter 1930-talskrisen och 1970-talets stagflation.
    A-nivå
    Jämför hur olika teorier förklarar och vill lösa ett ekonomiskt problem och värderar deras styrkor och svagheter.
  13. Välfärdsmodeller i Sverige och internationellt

    Olika välfärdsmodeller, t.ex. Esping-Andersens tre välfärdsregimer, och hur de fördelar ansvar mellan stat, marknad och familj.

    E-nivå
    Beskriver de tre välfärdsmodellerna och ger exempel på länder som brukar räknas till var och en.
    C-nivå
    Förklarar hur modellerna skiljer sig i finansiering, generella eller behovsprövade förmåner och fördelning.
    A-nivå
    Jämför välfärdsmodellernas följder för fördelning och tillit och värderar deras styrkor och svagheter.
  14. Skattesystem, fördelning, rättvisa och globala hållbarhetsmål

    Hur skattesystem kan fördela resurser, olika syn på rättvis fördelning och hur ekonomisk politik förhåller sig till de globala hållbarhetsmålen.

    E-nivå
    Beskriver olika skatter och skillnaden mellan progressiv och proportionell skatt samt ger exempel på globala hållbarhetsmål.
    C-nivå
    Förklarar hur skatter och transfereringar påverkar fördelningen och tolkar mått som Gini-koefficienten.
    A-nivå
    Analyserar en skattefråga utifrån olika rättviseprinciper och hållbarhetsmål och värderar konsekvenserna.
  15. Social stratifiering, sammanhållning och tillit

    Hur samhällen är skiktade efter klass, status och andra faktorer och hur skiktningen påverkar sammanhållning och tillit.

    E-nivå
    Beskriver vad social stratifiering är och ger exempel på faktorer som skiktar samhället.
    C-nivå
    Förklarar teorier om stratifiering, t.ex. Marx, Weber och Bourdieu, och hur skiktning kan påverka tillit och social rörlighet.
    A-nivå
    Analyserar sambandet mellan ojämlikhet, segregation och tillit med teorier och statistik och värderar olika förklaringar.
  16. Levnadsvillkor i Sverige och internationellt

    Människors möjligheter och utmaningar utifrån olika levnadsvillkor, t.ex. i stad och på landsbygd, vid migration eller beroende på kön och socioekonomisk bakgrund.

    E-nivå
    Beskriver hur levnadsvillkor kan skilja sig åt beroende på bostadsort, kön, socioekonomisk bakgrund och migration.
    C-nivå
    Förklarar med statistik hur flera faktorer samverkar och påverkar människors möjligheter i Sverige och i andra länder.
    A-nivå
    Analyserar orsaker till skillnader i levnadsvillkor med teorier och jämförelser mellan länder och värderar olika åtgärder.
  17. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder

    Att använda samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller och välja kvantitativa eller kvalitativa metoder för att undersöka samhällsfrågor.

    E-nivå
    Beskriver skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder och använder några begrepp och modeller.
    C-nivå
    Förklarar begrepp som validitet, reliabilitet och korrelation och väljer en lämplig metod för en frågeställning.
    A-nivå
    Planerar och värderar en egen undersökning av en komplex samhällsfråga och resonerar om teoriers och metoders begränsningar.
  18. Källkritik och källtillit i komplexa samhällsfrågor

    Att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier, digitalt och i annan form, och att bedöma när en källa går att lita på.

    E-nivå
    Använder de källkritiska kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens och drar enkla slutsatser om en källas trovärdighet.
    C-nivå
    Jämför olika källor i en komplex fråga, förklarar varför de skiljer sig och bedömer deras användbarhet.
    A-nivå
    Värderar källor och statistik i en omstridd fråga, resonerar om källtillit och desinformation och drar välgrundade slutsatser.

Exempelfrågor med svar

Tre av kursens 90 frågor. Alla finns i Sagamind.

E-nivå · Jämförande politik och politiska systemVad är skillnaden mellan parlamentarism och presidentialism?

I parlamentarism är regeringen beroende av parlamentets förtroende och kan fällas av det, som i Sverige och Storbritannien. I presidentialism väljs presidenten separat av folket, leder den verkställande makten och kan inte avsättas av parlamentet genom misstroende, som i USA.

C-nivå · Rättsprinciper och mänskliga rättigheter i olika länderFörklara varför oberoende domstolar är viktiga för de mänskliga rättigheterna.

Domstolarna kan pröva om staten har brutit mot lagar och rättigheter och skydda enskilda mot makthavarna. Om domstolarna styrs av regeringen kan regimen använda rättsväsendet för att straffa kritiker, och rättigheterna finns då bara på papperet.

A-nivå · Mediernas roll och villkor i olika länderJämför mediernas villkor i en liberal demokrati och i en auktoritär stat och resonera om vad det betyder för medborgarnas möjligheter att påverka.

Ett gott svar visar att medierna i en liberal demokrati skyddas av grundlag, kan granska makten och finansieras på olika sätt, medan de i en auktoritär stat ofta censureras, ägs eller styrs av regimen och journalister riskerar straff. Det resonerar om att medborgare utan fri information får svårt att utkräva ansvar, och att även demokratier har utmaningar som desinformation, ägarkoncentration och plattformarnas algoritmer.

Fler kurser i samhällskunskap

Öva på hela kursen med SágaKräver betalversion

I Sagamind finns alla 90 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.

Starta en familj

* Kräver betalversion, se priser. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.