Sagamind
Starta en familj
Samhällskunskap · Åk 7–9

Mänskliga rättigheter och internationellt samarbete

Bygger på Skolverkets kursplan för årskurs 9

6 färdigheter · 30 frågor med svar

Vad kursen handlar om

Förstå vad de mänskliga rättigheterna är, hur de kränks i olika delar av världen och hur stater, FN och organisationer arbetar för att främja dem. Eleven ska kunna beskriva de nationella minoriteternas och samernas situation och rättigheter i Sverige, FN:s syfte och verksamhet och det nordiska samarbetet, och resonera om möjligheter och begränsningar i internationellt samarbete.

Det här ska barnet kunna

  1. Mänskliga rättigheter och kränkningar

    Vad de mänskliga rättigheterna är och exempel på hur de kränks i olika delar av världen.

    E-nivå
    Beskriver vad mänskliga rättigheter är och ger exempel på kränkningar.
    C-nivå
    Förklarar orsaker till att rättigheter kränks och att kränkningar sker även i demokratier.
    A-nivå
    Resonerar om hur olika rättigheter kan krocka och om vem som har ansvar för att de respekteras.

  2. Internationellt arbete för mänskliga rättigheter

    Hur konventioner, domstolar, stater och frivilligorganisationer arbetar för att främja mänskliga rättigheter.

    E-nivå
    Ger exempel på organisationer och konventioner som arbetar för mänskliga rättigheter.
    C-nivå
    Förklarar hur olika aktörer kan påverka stater som kränker rättigheter.
    A-nivå
    Resonerar om möjligheter och begränsningar i det internationella arbetet.

  3. FN:s syfte och verksamhet

    Varför FN bildades, hur organisationen är uppbyggd och vad den gör.

    E-nivå
    Beskriver FN:s syfte och ger exempel på FN:s verksamhet.
    C-nivå
    Förklarar generalförsamlingens och säkerhetsrådets roller och vetorätten.
    A-nivå
    Resonerar om FN:s styrkor och svagheter och om förslag på reformer.

  4. Det nordiska samarbetet

    Bakgrunden till det nordiska samarbetet, dess institutioner och vad det innebär i praktiken.

    E-nivå
    Beskriver vilka länder som ingår och ger exempel på vad samarbetet gett människor i Norden.
    C-nivå
    Förklarar bakgrunden till samarbetet och hur Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet fungerar.
    A-nivå
    Resonerar om hur det nordiska samarbetet förhåller sig till EU och Nato och om dess betydelse idag.

  5. Nationella minoriteter och minoritetspolitiken

    Sveriges fem nationella minoriteter, deras rättigheter och hur minoritetspolitiken vuxit fram.

    E-nivå
    Nämner de nationella minoriteterna och deras språk.
    C-nivå
    Förklarar vilka rättigheter minoriteterna har och hur politiken förändrats från assimilering till skydd.
    A-nivå
    Resonerar om minoriteternas situation idag och om varför ett starkt skydd behövs.

  6. Samernas ställning som urfolk

    Vad det innebär att samerna är ett urfolk, deras rättigheter och konflikter kring mark, vatten och renskötsel.

    E-nivå
    Förklarar att samerna är ett urfolk och ger exempel på samisk kultur och rättigheter.
    C-nivå
    Förklarar vad urfolksstatusen innebär och vilka orättvisor samerna utsatts för.
    A-nivå
    Resonerar om konflikter mellan samiska rättigheter och andra intressen som gruvor och vindkraft.

Exempelfrågor med svar

Tre av kursens 30 frågor. Alla finns i Sagamind.

E-nivå · Mänskliga rättigheter och kränkningarVad är de mänskliga rättigheterna, och när antogs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna?

Rättigheter som gäller alla människor lika, oavsett var de bor, kön, etnicitet eller religion, t.ex. rätt till liv, frihet från tortyr, yttrandefrihet och rätt till utbildning. FN:s allmänna förklaring antogs 1948.

C-nivå · Internationellt arbete för mänskliga rättigheterVad gör Europadomstolen och Internationella brottmålsdomstolen (ICC)?

Europadomstolen, som hör till Europarådet, prövar klagomål från enskilda mot stater som anslutit sig till Europakonventionen, t.ex. Sverige, och kan fälla stater som kränkt rättigheter. ICC i Haag dömer enskilda personer för de allvarligaste brotten, som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, om deras egna länder inte gör det.

A-nivå · FN:s syfte och verksamhetResonera om FN:s styrkor och svagheter, särskilt vetorätten i säkerhetsrådet.

Styrkor är att nästan alla världens länder är med och kan mötas, att FN-organen räddar miljontals liv genom mat, vaccin och flyktinghjälp och att FN skapat konventioner om t.ex. mänskliga rättigheter och klimat. En svaghet är att de permanenta medlemmarna kan stoppa beslut med veto, även när de själva är inblandade i en konflikt, som Ryssland vid kriget i Ukraina. Vetot speglar maktförhållandena efter 1945 och många länder i t.ex. Afrika och Latinamerika saknar permanenta platser. Reformer som att begränsa vetot är svåra, eftersom de permanenta medlemmarna själva måste godkänna dem. Ändå menar många att vetot gör att stormakterna stannar kvar i FN, vilket kan vara bättre än att de lämnar.

Fler kurser i samhällskunskap

Åk 4–6

Åk 7–9

Öva på hela kursen med Sága

I Sagamind finns alla 30 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.

Starta en familj

* Kräver Sága. Sága i Sagamind ingår i Bas och Premium, från 19 kr per barn och månad. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.