Högkulturer och antiken
Bygger på Skolverkets kursplan för årskurs 9
5 färdigheter · 25 frågor med svar
Vad kursen handlar om
Förstå hur och varför de första högkulturerna växte fram i olika delar av världen, vad som utmärker antiken som epok och hur antiken fortfarande präglar vår tid. Målet är att kunna resonera om orsaker och konsekvenser, jämföra samhällen och fundera över vad källorna kan berätta, inte bara rabbla namn och årtal.
Det här ska barnet kunna
Vad en högkultur är och varför de uppstod
Jordbruksöverskott, städer, arbetsdelning, skrift och statsmakt, och varför de första högkulturerna växte fram vid floder.
- E-nivå
- Beskriver några kännetecken för en högkultur och ger exempel på en tidig högkultur.
- C-nivå
- Förklarar hur jordbruksöverskott ledde till städer, arbetsdelning och en statsmakt.
- A-nivå
- Resonerar om hur olika orsaker hängde ihop och om vilka som vann och förlorade på det nya samhället.
Högkulturer i Afrika, Amerika och Asien
Exempel på högkulturer utanför Europa, deras kännetecken och kontakter med omvärlden.
- E-nivå
- Ger exempel på högkulturer i olika världsdelar och beskriver något kännetecken för dem.
- C-nivå
- Jämför två högkulturer och förklarar likheter och skillnader.
- A-nivå
- Resonerar om varför högkulturer utanför Europa ofta fått mindre plats i historieskrivningen och vad det säger om historiebruk.
Antikens Grekland och demokratin i Athen
Stadsstaterna, demokratin i Athen och grekisk filosofi och vetenskap.
- E-nivå
- Beskriver hur demokratin i Athen fungerade och vem som fick vara med.
- C-nivå
- Jämför Athens demokrati med dagens demokrati och förklarar skillnaderna.
- A-nivå
- Resonerar om att människor i det förflutna måste förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.
Romarriket
Republiken, imperiet, romersk rätt, kristendomens spridning och Västroms fall.
- E-nivå
- Beskriver några kännetecken för Romarriket och ger exempel på vad romarna lämnat efter sig.
- C-nivå
- Förklarar hur Rom styrdes och varför riket kunde hållas samman så länge.
- A-nivå
- Resonerar om flera samverkande orsaker till Västroms fall och om svårigheten att bestämma en enda orsak.
Antikens betydelse för vår tid och historiebruk
Hur antiken lever kvar i idéer, språk, byggnader och hur olika aktörer använt antiken för egna syften.
- E-nivå
- Ger exempel på hur antiken används i dag och vad källor från antiken kan berätta.
- C-nivå
- Förklarar hur och varför olika aktörer har använt antiken för att skapa identitet eller legitimera makt.
- A-nivå
- Resonerar om både källornas begränsningar och syftet bakom olika historiebruk av antiken.
Exempelfrågor med svar
Tre av kursens 25 frågor. Alla finns i Sagamind.
E-nivå · Vad en högkultur är och varför de uppstodNämn tre saker som kännetecknar en högkultur.
T.ex. städer, skriftspråk, en styrande makt (kung eller faraon) med lagar och skatter, arbetsdelning med olika yrken, monumentala byggnader och handel.
C-nivå · Högkulturer i Afrika, Amerika och AsienJämför den forntida egyptiska högkulturen med inkariket. Nämn en likhet och en skillnad.
Likhet, t.ex. att båda hade en mäktig härskare som sågs som gudomlig (farao respektive inka), stora byggnadsverk och en stat som organiserade jordbruket och tog ut arbete som skatt. Skillnad, t.ex. att Egypten hade ett skriftspråk (hieroglyfer) medan inkariket inte hade skrift utan använde knutna snören (quipu) för att föra räkenskaper, och att Egypten byggde på en flod medan inkariket låg i Anderna och använde terrassodling.
A-nivå · Antikens Grekland och demokratin i AthenKan man kalla Athen för en demokrati när de flesta invånare inte fick rösta? Resonera och använd tanken att människor ska bedömas utifrån sin samtids villkor.
Med dagens mått var Athen inte en fullständig demokrati, eftersom kvinnor, slavar och invandrare var uteslutna och samhället byggde på slavarbete. Men jämfört med samtidens kungadömen och tyrannier var det nytt och radikalt att tusentals vanliga män, även fattiga, fick bestämma direkt. Om man bara dömer med dagens värderingar riskerar man att missa varför Athen blev en förebild, men man ska inte heller blunda för att demokratin byggde på förtryck av andra. En bra bedömning håller båda perspektiven och visar att begreppet demokrati har förändrats över tid.
Fler kurser i historia
Åk 4–6
- Folkökning, förändring och emigration 1800–19007 färdigheter
- Nordens forntid och vikingatid7 färdigheter
- Nordens medeltid6 färdigheter
- Vasatiden, stormaktstiden och 1700-talet7 färdigheter
Åk 7–9
- Demokratiseringen i Sverige och välfärdssamhället5 färdigheter
- Europeisk kolonisation och slavhandel5 färdigheter
- Kalla kriget och världen efter 19916 färdigheter
- Källkritik, historiebruk och långa historiska linjer6 färdigheter
- Nationalism, imperialism, demokrati och diktatur5 färdigheter
- Revolutioner, ideologier och industrialisering5 färdigheter
- Världskrigen, Förintelsen och Gulag5 färdigheter
Öva på hela kursen med SágaKräver Sága
I Sagamind finns alla 25 frågor. Sága övar på det som är svårast, minns vad som sitter och gör ett övningsprov inför provet.
Starta en familj* Kräver Sága. Sága i Sagamind ingår i Bas och Premium, från 19 kr per barn och månad. För lektionerna kan ni i stället koppla in Sága i er egen ChatGPT eller Claude. Allt utan stjärna är gratis.